onsdag 1 februari 2012

Äntligen syskon

Bildkälla: Family Living


Vi läser Äntligen syskon och Ester funderar, frågar och längtar. Som sin mamma. Och sin pappa. Vi längtar. Jag längtar nog mest efter att sluta vara gravid. Och pappan, han längtar nog mest efter att sluta hör mamman längta efter att sluta vara gravid. Inte för att det är pest (det är ju ett fantastiskt tillstånd), men ryggen har sagt upp sig och jag känner mig som en 88-åring som tappat bort sin rullator. Jag fastnar på halva vägen upp från soffan och det känns stundtals som min tyggrad är gjord av snabbtorkande gips. Jag grät hos MVC i morse. Fulgrät. Efteråt skämdes jag, men hon sa att hon sett allt. Som om det skulle trösta.

Sen oj:ar jag mig över alla vackra illustrationer. Himla duktiga Camilla Lundsten alltså. Så om Det andra barnrummet kommer varar fullt utrustad med dessa finheter så är Esters rum numera tapetserat med böcker av Camilla Lundsten och vykort i ramar. Fint som snus.

Saknas bara en affisch, fast det råder lite affisch-inköps-stopp. Jag har liksom många rör som inte är uppackade hemma just nu.

Update: I dag tröst-åker jag taxi hem från jobbet. Because i'm worth it!

9 kommentarer:

  1. Men hjälp! Först när jag såg rubriken så trodde jag att bebisen bestämt sig för att kika ut lite tidigare. :-)

    Och man får faktiskt säga att det är pest att vara gravid. Även om den egentligen är ett fantastiskt tillstånd och det kommer något underbart av det så är det pest och pina när man är mitt upp i det. Tycker i alla fall jag... (har inte avslöjat nåt för resten av mina bloggbesökare än, men det är snart dags för mig också att köpa den där boken till Viggo, så jag vet allt för väl hur pestigt det kan va... :-))

    Ha det fint och hoppas du inte behöver gråta mer på ett tag! //Petra

    SvaraRadera
  2. Åh vad jag känner igen mig i det där med att man löngtade efter att den lille skulle komma ut! Med nr 2 är det mer som en transportsträcka ;)

    Jag började också gråta på MVC, barnmorskan på Munkbron (+ en praktikant ) tittade så snällt på mig och frågade hur det var? Som att trycka på en knapp! jag började stor gråta och barnmorskan gav mig en servett och tittade sen på praktikanten och sa att det här var ett helt normalt tillstånd för andra föderskor. Kändes bra att lära henne något, hi hi.

    Det kommer gå fort! glöm inte och vila.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Och vi längtar också massor! Efter att få träffa den där so
    ligger inne i magen. Och fultjut hos mvc är absolut ok :). Kram kram

    SvaraRadera
  4. Visst får man gråta hos MVC, det gör jag med om det är någon tröst :) Håller med dig precis, det är fantastiskt att det kan växa en lite bebis där inne men det är sjukt tungt och påfrestande för kropp och psyke. I alla fall för vissa, och vi verkar tillhöra dessa. Man har ju hört talas om de som säger att de aldrig känt sig så pigga som när de är gravida.. Jag undrar om det kan vara sant ;)

    Jag säger samma sak som du, är trött på att vara gravid. Någon frågade om vi ville ha fler barn sen - fler barn skulle jag kunna tänka mig men inte fler graviditeter.

    Försök vila dig så mycket du kan! Kanske kan du få färdtjänst till/från jobbet om det kan underlätta. Prata med din mvc-läkare om sjukskrivning eller färdtjänst.

    Kram Linda

    SvaraRadera
  5. Hej hej!

    Vilka härliga bilder...I början och i mitten är det ju mysigt att vara gravid men sen blir det faktiskt mer jobbigt än kul! Om det inte varit för den jobbiga graviditeten så hade vi nog skaffat minst fem barn till:)Man kommer ju ändå inte få sova på en himla massa år....

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är härligt att höra att vissa har fina perioder i graviditeten men jag tycker inte ens att början är mysig på det sättet. Jo kanske två veckor innan illamåendeperioden börjar.... För mig varar den ca mellan v 7-15 :( Att knappt kunna äta på två månader gör ju att man får noll med energi och helst bara vill sova dygnet runt. Och sen har den ena krämpan avlöst den andra. Men som sagt, det är fantastiskt tänka på att det växer ett litet liv där inne.

      Radera
  6. Åh, helt klart värd en taxi och så mycket mer. Kan tänka mig att det är så där dubbbelt, både jobbigt och härligt! Apropå på härligt - boken/illustrationerna. Så fina.

    Ha en fin torsdag! Kram

    SvaraRadera
  7. Men du, jag har missat när det är dags! När, när, när?
    En riktigt go kram till dig
    Cecilia

    SvaraRadera