Jag har en högst normal uppväxt. En barndom fylld med bilsemestrar, krabbfiske vid bryggorna, storslagna Fanny-och-Alexander-jular (fast byt ut östermalmsvåningen till ett stort hus fyllt med blå keramik), med nyttig mat (åt groddar, mesost och fullkornspasta långt innan GI fanns) med en lillasyster att busa och bråka med, med en mamma och pappa som var kära fast de bråkade i bland, med hästar, körsång, musikskola, böjveckseksem, snedlugg och USA-strumpor.
Lite senare blev det fotboll (massvis med fotboll), elevråd, sova borta, killar, konfa-läger, busrökning, häxblandningar, falskleg, förhandling om utetider och budgetansvar med egen veckopeng. Och det är här jag önskar att minnet vore selektivt. Mina små godingar. Kommer Harry att busröka?? Kommer Ester vilja ha stringtrosor? Fasa.
Till dess njuter jag varje sekund av deras barndom. Jag gör vad jag kan för att frigörelse-processen ska bli så kort som möjligt. Jag ger dem kärlek, tid och trygghet. Så mycket jag bara kan och hoppas innerligt att det ska räcka för att ge dem styrka att välja rätt val i livet.
Fler bidrag i fotoutmaningen hittar ni inne hos Kristina.
Till dess njuter jag varje sekund av deras barndom. Jag gör vad jag kan för att frigörelse-processen ska bli så kort som möjligt. Jag ger dem kärlek, tid och trygghet. Så mycket jag bara kan och hoppas innerligt att det ska räcka för att ge dem styrka att välja rätt val i livet.
Fler bidrag i fotoutmaningen hittar ni inne hos Kristina.
A Photo a Day:
01: You | 02: Breakfast | 03: Something you adore | 04: Letterbox | 05: Something you wore | 06: Makes you smile | 07: Favourite | 08: Your sky | 09: Daily routine | 10: Childhood | 11: Where you sleep | 12: Close-up | 13: In your bag | 14: Something you’re reading | 15: Happiness | 16: Morning | 17: Water | 18: Something you bought | 19: Sweet | 20: Someone you love | 21: Reflection | 22: Your shoes | 23: Something old | 24: Guilty pleasure | 25: Something you made | 26: Colour | 27: Lunch | 28: Light | 29: Inside your fridge | 30: Nature | 31: You again
Åh så fina dem är. Jag sitter på jobbet och småler :-)
SvaraRaderaLjuvliga foton för det första. Och underbar text för det andra. Känner igen mig. Och jag är helt inställd på detsamma; kärlek, tid och trygghet är det viktigaste. Sedan hoppas man på att man får vara med och vara ett bra stöd resten av livet och fortsätta älska dem onkontrollerbart - även när de tar stegen på egen hand.
SvaraRaderaJa, ska man tänka på vad man själv gjort kan bli lite mörkrädd. Hua, så otänksam många gånger. Å andra sidan så vansinnigt roligt man haft också! :)
Kramar.
Vackra kort och vackra barn! Sitter just nu i köket med min tvååring som ritar alla i familjen som huvudfotingar. Ibland är livet jäkligt bra. Kram!
SvaraRaderaÄr så glad över att vi har gjort så mycket av det du har skrivit om tillsammans. Och barnen är underbara. Kärlek! Puss
SvaraRaderaVilka härliga bilder! Och visst är det så att man önskar att barnen inte ska göra samma misstag som man själv gjort. Fast så är ju livet. Men jag tror säkert du guidar dina juveler rätt när den tiden kommer. Det är lååångt kvar! Kram
SvaraRaderaÅh vilket underbart inlägg!!! Först bara sög jag in de ljuvliga bilderna och sedan läste fina fina texten!!
SvaraRaderaNjut av tiden, det går så himla snabbt! Jag skulle vilja dra tillbaka den ibland. Vilka skatter du har!
Stor kram från Barcelona!! Hola!
Gud vad jag ser fram emot att få föreviga er på söndag :) Yippie! Du måste maila adressen ;)
SvaraRaderaKram
Åh, vad härlig och rolig läsning! Och så fina bilder!
SvaraRaderaKram Jenny
Vilka fina bilder! Man får bära med sig att utan våra "misstag" hade vi inte varit dom vi är idag.
SvaraRaderaå!
SvaraRaderaJa visst är det jobbigt att inte kunna ha kontrollen och se vad de små liven kommer att hitta på, rädsla!!! Men samtidigt charmen med att de blir egna små individer.
SvaraRaderaKram Jannike
Åh. Vilket underbart inlägg med ljuvliga bilder. Vackert!
SvaraRaderaKram från Lotta
Nämen - ett stort åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh när man ser de här bilderna. Så fina de är. Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh Jag överväger för en nanosekund att ompröva mitt beslut att stanna vid två och att kanske realisera min gamla dröm om fyra stycken.
SvaraRaderaKlart att du skall se Downton. Jag blev inte hooked precis från början. Det är snyggt, det är fint, det är egentligen perfekt, men jag saknade den där it-känslan. Men den kom sedan, så hang in there. Och Gossip ja - ack, ack, ack. Jag står ut enbart för att jag är så svag för Chuck-Blair i all sin komplicerade verklighet.
Fin helg!
Du har fantastiskt vackra barn min vän! Kram Karin E.
SvaraRaderaJag säger som W; åååååå! Vad fina bilder och fin text.
SvaraRaderaHelt ljuvlig bild.....jag smälter.
SvaraRaderaDetta är guld värt, barnen är det finaste vi har.
Kram MAlin