tisdag 29 maj 2012

Vänskapsband, del 1




Ett besök hos Stoff och Stil gjorde mig påmind om något jag länge velat göra.

Men hur sen får man bli? Borde jag skämmas lite nu? Nej, jag sträcker på halsen och håller fanan högt under pseudonym "Miss Slow Follower", för jag har nämligen (#trumpetfanfar#) börjat knyta vänskapsband.

Detta pysslande blev som yoga, som en ny form av terapi. Typ; här sitter jag och knyter pyttesmå knutar då jag absolut inte vill ta tag i den gulprickiga gräsmattan (läs; maskrosor).

Bild lånad från En mammas dag - Weronica

Inspirationen tackar jag bästa Weronica för, och sedan samma månad (och samma år) Annixen. Nu, ett och ett halvt år senare vaknade jag. Godmorgon vänskapsband! Bättre sent än aldrig.

Ps. För oerhört (nästan besvärande) pedagogisk instruktionsvideo klicka här.
Ps2. En novis "knytare" undrar: varför snurrar sig bandet? Är det verkligen rätt att behöva stryka bandet innan användning?

fortsättning följer...

9 kommentarer:

  1. Ehum.....samma här. Ett år ungefär ja, och jag har fortfarande inte testat... Ska du bli den som får mig förbi tröskeln? :)

    kramar

    SvaraRadera
  2. Åh mina favoritfärger just nu!!!
    Fint!

    SvaraRadera
  3. Åh så fint! Och vilka härliga sommarfärger du har valt. Kram!

    SvaraRadera
  4. Väldans fint det där du. Skulle nog vilja ha mig ett vänskapsband jag med. Ännu mer efter här! Ha en fin kväll! //Elin

    SvaraRadera
  5. Miss slow follower kanske, men sist är du inte i alla fall. Jag har haft dessa band på min mentala Att göra-lista länge, länge nu men fortfarande inte kommit till skott. Fastnar alltid på att jag inte kommer på nåt bra sätt att sätta fast dom och hålla dom spända medan jag knyter.
    Gillar färgkombon du fått till, föresten!

    SvaraRadera
  6. Vilken tur att du har hittat något nytt att syssla med. Du har känts lite slapp och oinspirerad det sista...INTE! My God, mänska, hur hinner du med att göra något överhuvudtaget som känns som terapi? Jag fattar ingenting... Puss från en som troligtvis inte kommer att knyta några knutar just idag.

    SvaraRadera
  7. Å vad fint! Jag älskar garnnystan och kan bli tok-kär i dom :) Och nu minns jag hur roligt det var att knyta sådana där band. Smart att sätta fast dom på en bräda. Jag tog alltid en säkerhetsnål och satte på låret på jeansen.
    KramLinda

    SvaraRadera
  8. Oj oj oj Anna. Vad du kan. Vad fina de är! Visst är det kul.

    Men du - använd broderigarn/mouline istället.Och se till att dra åt varje knut hårt. Så blir bandet tätt.
    Varför det snurrar sig har jag ingen aning om? Mina gör inte det.
    Om du vill ha något bekvämare i knät än en bräda så kan du ha en kudde och sätta fast det på ;)

    Puss!

    SvaraRadera
  9. Ååå, tack för inspirationen. Måste bara komma ihåg att köpa garn! Sen ska jag också börja knyta. :)

    SvaraRadera