Master bedroom it self

Jag kunde inte riktigt släppa tanken på det här sovrummet. Sen har vi ju pratat om att klä om sänggaveln i hundra år. Etthundra år! Så efter ett besök på fantastiska Ohlssons tyger fanns det inte längre några hinder. Av med gamla och häftpistola på med nya. Jag skojar inte, det tog tio minuter. Varför vänta i etthundra år? Ja, det undrar jag med. (Ni ser sänggaveln va? Minsta glutten någonsin i hörnet av bilden) Så nu har nya sovrummet en efterlängtad smak av senap och vad passade bättre att i samma veva slänga ut ett sängbord och ge plats åt svärmors byrå. I helgen hände det alltså grejer, och allt detta när far och dotter var och tvättade bilen.

Och är det inte H&Ms nya ljus som blivit så omskrivet? Jo-då. Visste är det. Men var det bara jag som undrade varför det inte doftade ett smack? Jag var helt säker på att jag köpt ett doftljus, tyckte till och med att det doftade i butiken. Men hemma, no-no, inte ett dugg. Så jag tänkte, jo-jo, såhär är det när man köper billiga doftljus. Men icke. Polletten har nu ramlat ner och mitt ljus lyser så doftlöst och fint.