
Bestick. Det finns inte ord på hur tråkigt jag tyckte det var att få det där avlånga paketet. Varje år, samma visa. Det enda jag ville ha var ett My Little Pony slott och ändå skulle jag tvångsöppna det där dötrista paketet. En silver sked. En till. Ibland fick jag två. Kom igen!
- Nu har du snart tolv stycken, min lilla vän. En hel samling.
- Tack! (väluppfostrat)
- Får jag något mer? (i gränslandet, även för en 10-åring)
Bär verkligen dagens barn samma börda. Samlas det på små silverskedar år 2011? Finns det någon farmor, tant eller faster som fortfarande tror att barn är intresserad av matsilver?

När julen 2010 närmade sig ringde jag till kära mamma:
- Jag vill duka med en hel uppsättning silverbestick. Finns det möjligtvis något längst ner i brudkistan, kanske mina tolv skedar? Jag vill ha dem nu. Jag tänkte gå på loppis och leta efter en silveruppsättning till julmiddagen.
- Det finns så mycket gammalt silver här. Det räcker till alla. (alltid rättvis)
Inte nog med att hon putsade allt! Hon sydde även små fodral av gamla kökshanddukar med farmors broderade initialer. Jag blev rörd och lycklig. Nu håller de sig glänsande, i sin små ljuvliga fodral. Dessutom kan man skriva innehåller på banden. För jag har många bestickkorvar, små skedar, uppläggningsskedar, minipytteskedar, knivar i fem olika utföranden, ost, smör, liten, stor, groteskt stor och med guld i skopan.
Bild nummer två, vänster hörn - vad är detta? Vi har fått in följande förslag: karamellskedar, olivskedar, dito till sill eller pickles!? Vad tror ni?
Om ni gillar tallrikar & bestick, missa för Guds skull inta att titta in i
Fabriken. Ofattbart många uppslag.