Dagens mood, prinsessa, liljor och mandala

Moodboard-tema (min favorit ju) i Fabriken. Jag är utan internet, men full av feelings. Tack för internetdelning även om det är segt som ... Idag känner jag för kombinationen av marmor, silver (för omväxling), en gnutta grönt, svart, vitt och lite trä. 

En bricka som köptes in för att bli "decoupagerad" till leoaprd, men fortfarande är vit. Vit som snö. Liljorna som aldrig slog ut, men tappade alla gröna blad. En efter en. Sorgligt. Så det blev en variant av mandala. Min första. De fina svarta bokstäverna. XO. Den vågformade bröllopspresenten som rymmer de bladlösa blommorna. Prinsessan i Elle, som strålar. Och är tacksam. Thank you. Skicka en sång du med. Eller köp ett armband. På armen, korset, hopp om framtiden. Avslutar positivt. Heja!

För flera mood, besök Fabriken.

Om jag bara skulle kunna baka en enda kaka

Det finns kakor och så finns det kakor. Jag håller med min man, en nybakad sockerkaka med ett glas mjölk kan i teorin vara helt himmelskt. Men ärligt, inte i praktiken. Är du fem år eller? Ett glas mjölk. 

Nepp, sockerkaka befinner sig inte ens på min prispall, inte heller kladdkakan eller kanelbullarna. Däremot en bär eller äppelkaka - guldmedalj. Om vi inte ska gå ner på nästa nivå och snack botten, smet och tre olika moment i fyra olika bunkar, typ cheesecake eller cupcakes. Nä, då skulle jag välja äppelkaka med en glass, sås, grädde eller what-ever. 

Så min pokal går till den så kallade tupp-kakan. Jag har verkligen ingen aning om varför detta manliga namn, kan det vara för att den är enkel, sköter sig själv och lätt att tycka om. Om vi nu lämnar den här spekulationen innan detta inlägg blir en ofrivillig hyllning till mannen och i stället går vidare till det busenkla receptet. Voilà!

Tuppkaka med äpplen

Smält 150 gr smör i kastrull,

blanda med 1 1/2 dl socker, låt svalna.

Rör i 3 dl mjöl, 2 tsk bakpulver och 1 1/2 dl mjölk.

Bröd formen, häll i smet, skala, skiva äpplen och tryck i smet.

Ös på med kanel och kardemumma. 

Ugn på 175 grader i ca 30 minuter.

Och för er som redan noterat mina kökshandukar är svaret på frågan Åhléns. 

What do you mean with not suitable for dishwashers?!

Jag blev kär. Igen. I småblommigt porslin som så många gånger förr. Och fåglar, tycks aldrig tröttna. Och färgskalan turkost vs rosa. På Zara Home står jag och småler. Kär. Rosig om kinderna inser jag att priset är mycket behagligt och jag gör snabbt en kalkyl på hur många jag behöver. Behöver.

Men i det finstilta kommer chocken. Not suitable for dishwashers. What!? Hur är det möjligt? Hur många hushåll har inte diskmaskin. Procentuellt måste detta innefatta väldigt liten del av målgruppen. Eller ser spanska, europeiska diskmaskinsfrekvensen annorlunda ut?

Vad tror ni om detta? Är det som tvättrekommendationerna? Det står att kläderna ska tvättas i 30 grader, som utan problem går att köra i 40. Är det samma med not suitable for dishwasher is ok in the dishwasher, but we do not accept any refund or reclaims....?

Jag är fortfarande kär, men känner mig något besviken på drömmannen som visade sig vara en skitstövel. 

Halloweendukning och handduksvärmare, svårt att hitta en klockren rubrik den här gången

Veckans finaste dukning. Halloween-tema av never-ending-inspiration Stylizimo blog.

Ljusslingorna med valfria färgbollar är ju fantastiska, men helt omöjligt att välja sin personliga färgkombination. Av alla dessa miljarder färger. Nu är problemet löst. Det finns svart. Black as Night från Happy Lighs. 

Word via min Big Word-mapp på Pinterest. 

Arne Jacobsen-serien i melanin har fått tillökning av barnbestick. Ligger i en fin presentkartong med illustration av besticken. Bra julklapp till minisar med designintresserade föräldrar.

Kungligt dop via Ebbas blogg. Har ni följa diskussionen om huruvida prinsen tar en passiv papparoll och ställer sig vid sidan av familjen som åskådare. Tycker att det är en ganska överanalytisk tolkning av en vacker familjebild, även om jag gärna hade sett ett leende på le papas läppar.  

På tal om kungligheter har ni väl inte missat att Madeleine pryder omslaget på senaste Elle? I ett elva sidor långa reportage med unika bilder exklusivt tagna för Elle berättar Prinsessan Madeleine om balansen mellan offentligheten och privatlivet, om den nya rörelsen inom hjälporganisationen Childhood, om kärleken och om bebisen hon väntar. Mycket läsgodis för en med intresse för kungahuset.

Inspirationsfabriken är igång med söndagsbilder vilket ger efterskall i bloggvärlden. Så även hos en av mina favoriter maria emb. aka 'the queen of fredagsbuketten'. För er som är sugna på en dos bukett-porr kolla här, här och här, eller varför inte titta igenom hela kategorin blommor. Ögongodis.  

Handduksvärmare är ett svårt kapitell. Kravet på båda snyggt och praktiskt tycks vara svårt att uppfylla. Till man hittar ribbstegen. Den är ju perfekt. Stilren och rymlig. Bingo! Bilderna är från ett hem i Melborne (dessutom med en väldigt snygg pergola), men handduksvärmarnas (knepigt ord!) ursprung tycks vara svårt att finna. Jakten börjar nu.  

Min hall. Helt plötsligt inser jag att min entré har sett likadan ut sedan vi hade på-väggarna-tema den 18 april. En evighet i min lilla pynt-värld, men ändå skönt med något som består. Typ min älskade kulram från Knaada. Snart är det jul, då kan vad som helst hända i hallen. 

Där sitter jag och snorgråter på t-banan

Det är så jobbigt med böcker som oavkortat fått överväldigande recensioner. Jag tycker att recensioner borde förbjudas. Med en lag. Lagen om att mänskligheten ska befrias från recensioner. De skapar så förbaskat höga respektive låga förväntningar. Ibland helt orimliga. Jag lästen boken om Hazel och Gus helt utan någons annans åsikter i bakhuvudet, helt utan någon annans referenser om hur den berör eller inte. Jag bara läste. Sida upp och sida ner. 

Detta är en bok om cancer. Denna hemska och lömska orm till sjukdom som på ett eller annat sätt drabbar oss alla, även mig. Det finns inget positivt att säga om cancer. Tyvärr inte. Det är en vidrig sjukdom. Punkt. Den här boken handlar om cancer, men också om kärlek. Kanske egentligen mest av allt om kärlek. Hur kärleken övervinner allt. Till och med cancer. Vidrig cancer.   

Jag befinner mig på röda linjen. Nummer 14 på väg till Fruängen. Jag är på sidan 60-någonting och tårarna rinner. Likaså snoret. I brist på annat torkar jag mig på baksidan handen. Jag läser, grinar och skattar lite. Det är genant att sitta mitt emot ett ungt par på t-banan och snorgråta. Jag blir liksom uttittad. Jag skärper mig och sträckläser resten av boken i ensamhet. 

Eftersom jag några rader upp förbjöd recensioner säger jag bara; den berörde mig. Språket, den svarta humorn, det snabba språket, karaktärerna och allvaret. Men läs den, se vad du tycker. Jag tror även att vi kommer kunna se den här på film i framtiden. Då tar jag med mig ett storpack näsdukar. Eller en hel Torky. 

Förr eller Senare Exploderar Jag, av John Green. 

En sak till. På måndagen (28 oktober) kl 20.00 direktsänds Cancerfondens insamlingsgala Tillsammans mot cancer på Sjuan och live på TV4play.

En sista sak. Det är söndag. Efter världens bästa helg. Söndag betyder bild i Fabriken, så även idag. Detta får bli mitt bidrag.  

Äntligen är det torsdag

Inspirationsfabriken har ju sedan en vecka tillbaka kickat igång igen med söndagsbilder och tematorsdagar (hurra!) och igår var det tema mobila bilder som jag lyckades bomma. Så jag lådsas helt enkelt lite att det är torsdag idag och trycker på publicera - hepp!

På instagram@annasylvan har det sedan starten the beginning publicerats 1246 bilder, nästan alla mobila bilder. Mycket om inredning (givetvis) men även en del (ibland helt meningslösta) randon inlägg av icketillhörande kategori. 

Ovan har vi det snygga skåpet (1) med mässinglucka från Habitats (PUBhuset, plan 2) pressvisning, så även skrivbordsbilden med finklockorna (4). Inte lika fin som den drömklocka Weronica skrev om i sitt svep idag, men ändå fina på ett mycket stilrent sätt. Snyggfåtöljer (3) på första (men inte sista besöket) i fantastiska butiken Dusty Deco på Sibyllegatan 9. Kuberna slash ljusstakar (2) från House Doctor spanade jag på årets Formex. Vill ha!

På insta finns det också obeskrivligt många bilder på dessa naglar (1). Intressant eller inte, det är frågan? På något märkligt vis tycks jag inte kunna låta bli. Crazy pants (2) och mat, en riktigt bra kombo. 

Fintapet och loppisfynd (4) hemma hos några av våra bästa vänner dito glasinstallationen där vasen Jean-Paul (1) syns i bakgrunden. Påskliljor och müsli (3) vad jag ville säga med den bilden är oklart, minns inte ens bildtexten. Kanske "Godmorgon!"...  

På tal om mönstrade byxor har vi ett tydligt mönster som sticker ut från mängden. Vissa kanske tror att det är Estrid Ericson, men nähä, icke. Det är den fyrbenta turbosnabbe vännen Leo och hans kompis Zebbe. Soffan (3) i köket, tallrikarna (1) från Zara Home, brallan (2) i djurhörnan på Formex och soffa igen (4). Leopard, ingen ovanligt syn på instagram.  

Mer då? Naglar, alla dessa naglar, ben-och-fot-bilder-mot-trevlig-bakgrund-gärna-medelhav, mat i alla de former, bakverk, glass i stora lass, böcker ch tjusiga paket är heller ingen ovanlighet i flödet. 

...men också pyssel (1) (eller DIY som vi slänger oss med i branschen), klädtips (3) (den här klänningen är ett utav våra bästa köp) (jag lovar) (jo, det är sant), restaurangtips (2) och maränger (4) (varför inte, resonerade jag förmodligen här) (det kan också ha varit ett boktips)...

En salig blandning mobilbilder som förpackas med eller utan filter på instagram i tid och otid. ..fredagsblommor, födelsedagspresenter (1) och fin-vin (2) får avsluta den här "lådsas-torsdagen" i Fariken. 

#nuärdetfredag #happyfriday #gillafabriken #melike #jagärironisknudetförstårniva #theend

Nobelmiddagspiff, spagetti Carbonara och en slät kopp

Bildkällor: Rue Mag

Jag funderar lite på roliga saker. Saker som inspirerar. Uppenbarligen går jag igång på kontraster. Att krydda vardagen. Att göra oväntade saker. Bra saker. Överraskningar. Smått som stort. Jag ska ge några exempel. Hummertorsdag. Bio på lunchen. Hotellfrukost. Överraskningar på posten. Nya möten. Pick-nick på golvet. Bubbel till maten.  

Eller att ordna en brakfest, lika storslaget som bröllop fast i miniformat. Planering och förväntningar. Det får inte bli en massa ståhej och stress. Men ändå, en hejdundrans tillställning. Kanske på en vardag för kontrasternas skull. Tänk slätstruken vit duk och blomsterarrangemang. Dukning tar ju inte så himla lång till och med allt krafs på bordet syns inte graden av hur välstruken duken verkligen är. Men ändå, storlaget och småskaligt. Nobelmiddagspiff, spagetti Carbonara och en slät kopp. På sin höjd en chokladbit. 

Som den här fina dukningen. Snacka om piff. Fint med lite, lite, lite svart, vitt, trä, guld och grönt. Pom-pom kan måhända känns såå 2012, men här tycker jag att det tillför. 

Stadsvandring på Cours Napoléon

Parallellt med Rue Fesh ligger huvudgatan. Cours Napoléon. Jag brukar parkera nere vid hamnen. Därifrån tar det två minuter upp till kommersen. Det kostar 1 Euro för flera timmar men inga Korsikaner betalar. Bara turister. Jag flyttade till Korsika två dagar efter jag hade tagit mitt körkort och alla regelverk som vi svennar håller så krampaktigt fast vid suddades ut för varje dag på ön. På nattetid parkerade jag min bil i närmaste rondell. En perfekt plats och ofta ledig. Nära Café Fesh där vi drack Perrier smaksatt med mint eller om hungern föll på, une Peche Melba. 

1996. Bonaparte. Gatans minsta biograf. Den mysiga. På sommartid går ingen på bio, men på hösten, och vintern, när de dryga en miljon turisterna som besöker ön har lämnat en näst intill ödslig stämning efter sig vaknar biobesökandet till liv. Varje onsdag var det premiär för en ny film. En film i taget. En vecka och alla, ALLA, gick dit på onsdagen. Till den lilla biografen där Tom Cruise pratar franska och alla skådespelarna pratar franska med snarlika dubbade röster.

Det tog ett tag att lära känna de oskrivna reglerna. Att bli upphämtad klockan åtta kunde lika väl betyda 21:15, något jag kom att uppskatta enormt väl tillbaka i Svedala. Det tog ett tag att lära sig att på onsdagar går man på bio, man betalar inte parkering och man parkerar där det finns plats.

Det tog ett tag att börja drömma på franska och dra franska ordvitsar. Men tillslut så. Och det var som om jag länge både tänkte och pratade i sömnen på franska. Men sen är det ju ett av världens vackraste språk också. Jag slänger mig fortfarande med tjusiga franska fraser när ingen hör, eller ett skämt.

Quel poisson n'a pas d'anniversaire ?
Le poisson pané.

Det mesta är sig likt. Doften, ljuden och husens slitna fasader i pasellkulörer som av tiden blivit än mer vackra. Patina. Efter tio år av längtan var det skönt med igenkänning. Som om tiden stått still.

På gråskalan

Jag håller med IKEA. Grått är så fint tillsammans med koppar. Grå dukning från Livet hemma-bloggen här med nya porslinet ARV. Fint! Gillar även den höstiga känslan i den här dukningen. Eller titta här så fint 'Hemma med Helena' har gjort. Tjusigt värre!

Malin, Malin, Malin. Jag blir helt matt av hennes vackra blogg med dito produktbilder och smycken. Här armbandet Fancy i svart onyx och det urfina halsbandet Black Eye. Förra veckan fick jag sitta och dricka kaffe i hennes vackra hem och inspirationen är på topp när man kommer därifrån. Jag kraschlandade i mitt eget hem där jag mest bara ser allt som ska göras snarare än det som är bra. Men inspiration är alltid bra, alltid positivt i slutändan, i alla fall för mig. 

På lördag drar det igång. Årets säsong av 'Så mycket bättre'. Två av mina favoriter är med. Agnes och Titiyo. Jag tänker direkt på Babben med kamma lång lugg som tyvärr omöjligt att förinta ur minnet. För originalet är fantastiskt, ja hela skivan. Och Agnes, från idol till bröllopet, vilken resa! Ser fram emot lördag. 

Kan kännas för tidigt att tänka på jul redan nu, men för mig puttrar adventsinspirationen innanför västen. Jag längtar tills jag får sätta upp stjärnor och tända ljus. På önskelistan finna julstjärnan från House Doctor med nio taggar tillverkad i tjockt papper. 

L'oréal Metropolitan nummer 604 känns på igen efter en lång sommar i orangea färgskalan på naglarna. Kanske lyxar jag till med matt lack i år igen. 

I dag öppnar höstens stora utställning på Moderna Museet med Cindy Sherman! Cindy Sherman är en av vår tids mest betydelsefulla konstnärer. Hennes bilder blev nyckelverk i en omvälvande tid för konstbegreppet, och fortsätter att utmana idéer om representation, identitet och porträtt. Inte konstigt att jag valde att göra skolarbete med henne när det begav sig. Besök Moderna mellan den 19 oktober och 19 januari.