Svart och vitt och svart och vitt

Så kommer augusti och inte ens har jag hunnit säga Formex innan det börjar krypa i mig. Jag vill vända mitt hem upp-å-ner och göra om i varje rum. Inte alltid brutala förändringar, men något färgbyte, möbelbyte, optimalisera förvaringsutrymmena, byta ut min garderob etc. Som om inte det vore projekt nog vill jag ofta tapetsera om någonstans, anordna en fest, resa bort och gärna (!) börja planera jul. 

Ni förstår ju, min man står och blinkar och försöker tappert hänga med i svängarna. Han den stackaren, som fortfarande kämpar med att få trädgården fin (vi hann ju absolut inte med allt i sommar med tanke på hur vi flängde).

Hur som har jag redan börjat klicka hem lite förändring och färgskalan går väldigt mycket i svart och vitt.

Den ombloggade kudden Lappljung fick stå tillbaka för den kvadratiska inka-kudden från H&M Home. Slut i butik, men kvar på nätet. Passade även på att klicka hem lite av allt fint för barn. Jag får hyra släpvagn när paketet ska hämtas ut. Klick-klick på kroken-A också. 

Miniäggen (?) i tyget trådklöver och svartvita Saralisa kommer bli fin-fina kuddar i min svartvita nya samling. 

Min garderob svämmar över av mönstrade byxor just nu. Leopard, kamouflage och snötvättat, men finns det hjärterum finns det stjärterum (japp, jag är från Göteborg) så dessa prickiga får bli pricken över i:et (sista, jag lovar). Efter månader med förstärkt resårmidja och konstiga gravid-lösningar är man värd att handla jeans. N'est pas?

Chanels doft Coco Mademoiselle är en av mina favoriter och nu lanseras Coco Noir, en onekligen supertjusig flaska som lanseras exklusivt på NK.

Pastelliga nagellacksfärger byt successivt ut till höstliga nyanser. Jag hade inte överlevt (jo, det hade jag verkligen, men ändå) all denna omlackering om det inte var för Essies; Good-to-go. Naglarna torkar på 2 sekunder. Jag lovar. Klanderfritt resultat. Bingo! Säljs bland annat här. 

Det börjar så klart med en inbjudan

Som jag skrev nalkas det ny kategori på bloggen. Dop. Då var det alltså dags för liten Harry att döpas. Harry Erik Valter. Vi gifte oss i kyrkan och döpte Ester i kyrkan, så självklart ville vi göra samma sak för Harry. Det medför att den rastlösa mamman får sätta tänderna i ett mindre, men ack så roligt projekt. Dop-festen. Först ut kommer inbjudningarna som gick i mossgrönt, med inspiration från dopbarnets rum.

Harlequin-mönstrat kort som fästes på ett off white dito med klisteretiketter och finfina snurr-gem från Granit. 

På det färgade kuvert använde jag adressetiketter från Granit. 

Väl vid Postens kassaservice blev jag urlycklig när de hade mina favoritmärken. Kan tyckas löjligt men jag köper alltid på mig av fina frimärken, gillar inte alls att skicka post med fult märke. I-landsviktigt! 

På tal om frimärken måste jag köpa på mig av de nya frimärkena designade av Lovisa Burfitt. De säljs i begränsad upplaga så man kanske ska lägga en order i deras e-shop. Matchande brevpapper och kuvert finns också. Snigelpost, finns det något mysigare?

Roy Fares Sweet!

Bildkälla: Bonnierförlagen

Men mums, mums, mums! Nu är väntan snart över. Roy Fares kokbok (eller snarare bak-bok) Sweet! kommer den 4 september. Just nu är mitt bok-behov mer åt laga-mat-hållet, men så snart äpplena blir ät-klara vet jag att jag kommer googla äpple-recept som aldrig förr.

Efter att ha bläddrat i hans bok blir jag vansinnigt sugen på Pannacotta med daimcrunch eller frozen cheesecake i glas. Choklad och sliskigt (i positiv bemärkelse) sött, mums!

Är man mer sugen på något mindre sött måste ni klicka er in på Marys blogg och beskåda detta bakverk!! Len vinbärsefterrätt. Enbart på grund av detta (eller tack vare) står nu både nu både termometer och brännare högt upp på inköpslistan.

Framkalla Instgrambilder

På tal om Instgram. Tack för alla era tankar. Det värmer med respons. Jag har testat att framkalla Instgrambilder hos Fuji direkt och fast man får låga betyg på kvalitetsstickan så är jag riktigt nöjd. Söta 10x10kort av sommarens favoritbilder. 

Ett tips är att ta kortet med mobil-kamera och sedan ta in den i Instagram, det blir tydligen bättre kvalitet. 

Vad man mer kan göra med sina Instgrambilder (magneter, mobilfodral och gud-vet-vad) kan ni läsa hos duktiga Lotta. 

En ny kategori till min lista

Går igenom bilderna från sommaren. Genom bilder så minns man. Och verkligen. Helt plötsligt känns vår sommar väldigt innehållsrik och plötsligt slår det mig; vad häftigt att jag fick vara med på den här semestern. Till detta kan man tillägga att kameran också haft semester. I sommar har mobilen agerad huvudverktyg och min gamla Canon har fått vila. (i hopp om att gå i pension snart)

Som till exempel dessa bilderna. Från sommarens fina, fina dop. Vår älskade Gudson. Ett sommarhus i Värmland som bjöd på inredningsdetaljer to die for. Punschveranda, trästolar, udda porslin, blommiga soffor, en riktig läderlappsfåtölj (som jag tvingade min syster att ta med till Stockholm!) snygga lampor och originaltapeter. Tjusigt värre.

Till detta kan man addera tårta vid vattnet, åka båt, spela fotboll, sensommarhäng, massa god mat och till och med så drack vi öl med samma namn som huvudpersonen. Nils Oscar. Fyndigt.

Ett härligt avstamp på vår sommarturné.

Den nya kategorin heter dop. Inbjudan är ute och planerna är i full gång inför Harrys dop. Inte för att detta blir någon värstingstor tillställning, men inte desto mindre roligt att planera. Även om vi blir få till antal vill man ju att festen ska bli storslagen. Det är precis lika kul som att planera bröllop, kalas, överraskningsfester, möhippor, middagar som just, dop så har jag alltså skapat en alldeles egen kategori.

Inte mer än rätt, jag har ju en för bröllop. Hoppas att ni kommer gilla.
 

Mammayoga och bebisprutt

Mammor i olika storlekar, åldrar och intressen möts i yogasalen. Vi har alla nyligen fått barn så vi har en sak gemensamt, men kanske fler. Det är vitt och fräscht. En vit keramik-Buddha sitter i lotusställning och det finns tända ljus. Alla rullar ut sin lilla matta och sätter sig tillrätta med korslagda ben.

Instruktören är solkysst och ser väldigt sund ut. Hon ler världens mest utvilade leende och säger att hon har tre barn. Alla är stora nu. Jag gissar att hon är 45 år och känner instinktivt att jag också vill ha en stark rygg och en raka axlar när jag är 45. Jag vill inte likna Quasimodo vid 40 och gnälla över stelt axelparti, ett resultat som man garanterat kan räkna med vid stillasittande arbete, ingen träning och en hobby som inkluderar datortid.

De flesta bebisarna sover på utsidan. Inte Harry. Han sover ju inte på dagen. Inte värst mycket i alla fall. Han joddlar och suger på fingrarna i takt till den instrumentala musiken när alla mammor hälsar på solen och gör hunden.

Det sträcker och drar och det känns väldigt välbehövligt. Konstiga amningsställningar och olika bärtekniken har gett ryggslutet ett rejält behov av träning.

Under avslappningen bär instruktören runt på diverse barn. Hon är verkligen en superkvinna, tänker jag. Hon talar med lugn och harmonisk röst, ber oss återkommande visualiserar isbiten i naveln. Och andas.

Under sista minuten av total tystnad och avslappning tror jag minsann att Harry också närmar sig Nirvana. Andas in - andas ut - känn hur era kroppar blir tunga, ändra från stortån till huvudroten - - -  Harry knorrar till, fäktar med armarna och delger oss avslappnade morsor en praktexemplar av vad alla skulle kalla, en storslagen bebis-prutt! Ka-boom.

Godmorgon förresten. Hur har er morgon varit?

Dallas vinner över blogger i kväll

Bilder: Instagram @annasylvan

Jag har slagit knut på mig själv. För varje dag som går längtar jag mer och mer efter det skriva ordet och de arbetade bilderna, men inspirationen och flödet tycks inte riktigt infinna sig. Innan Instagram gjorde entré i mitt liv tycktes bloggen fungera som en ventil för mig, en ventil som alltid behövdes luftas. Alltid. Nu saknar jag ord. Uppslagen som tidigare kom till mig hela tiden verkar ha flytt sin kos. I kväll hoppas jag på en vändning.

Följer med spänning Weronicas inlägg inför höstens ansats. Instagram vs blogg. Eller båda? Eller snarare förhållningssättet dem emellan. Jag läser också med stor lust alla rapporter från Formex, en mässa jag själv tänkte skulle bli min stora återkomst.

Sofias fina inlägg om RioRio, också en av mina favoriter, Annixsens snygga reflextion över all vacker metall, Fridas schysta bilder från The Odd Nest och Henricks som hissar Mateus nya African-style. Kanske adderar jag några av mina favoriter senare. Kanske inte.

Nu sätter jag mig framför säsongpremiären av Dallas. TV vinner över blogger i kväll igen. I det tysta hoppas jag att detta inlägg blir mitt startskott och att det är sista kvällen som tv vinner över mitt tidigare högt skattade nöje.

Och nu när jag ska länka till Sofias fina inlägg om RioRio ser jag att även att där finns kloka tankar över beteende på Instagrammet kontra bloggen. Precis som hon känner jag också att jag missar bollen. I bland inför öppet mål. Jag missar att svara, att gilla, att kommentera. På något sätt är det ändå skönt att fler verkar ifrågasätta och ställa sig aningen tveksamma över alla dessa sociala platser (som i viss mån gör oss osociala). Skönt tycker jag. Även om jag gillar dem så är jag alltså inte ensam om att känna mig lite kluven. Dallas here I come!  

Stor presentvarning för alla som går i väntans tider

 

Favoriterna från barnsortimentet hos H&M Home; kaninskallrorna i 2-pack, påslakanset i naturvitt och jag vill sätta upp krokar i rummet bara för att få hänga upp en påse med texten little things. Stor presentvarning hos H&M Home för alla som väntar kids. 

I Harrys rum, som nästan är klart nu, vill jag bädda med detta påslakanset i 100% ekologisk bomull.

Leo Love

Emelie i lite leo love

Äntligen har favvobrallan blivit min. Min inspirationsbrud nummer ett, Emelie, spatserade runt i leo-jeans sist hon besökte storstaden. Så fort hon lämnade city gick jag och gjorde en klassisk härmning. Som tur är har vi en tyst överenskommelse om att vi får härmas. Precis hur mycket som helst.

Tänk att detta mönster aldrig verkar gå ur tiden. Tröttnar gör jag inte heller. Knepigt.

Det fanns en hel del snyggt för barn på H&M Home om man vill ta leoparden in in barnkammaren. Främst fastnade jag för handduken i leosortimentet, men annars var det ett helt annan uppslag som trollband mig! Beställning lagd, klick-klick!

Vad ger man till en mamma som har allt?

Då talar vi givetvis inte om mig, utan om min mamma. Vi samlade massa bilder från gemensamma resor, på minnen som vi upplevt tillsammans, på barn och barnbarn. Första julen i lägenheten, hur mycket hår hon hade som nyfödd, vem av barnbarnen som njöt mest av första badet och den där seglingen i Turkiet.

Ett axplock av saker vi vill minnas. Och förhoppningsvis fyller vi på med fler. Många fler. Mammas födelsedag, en picknick, ett bildspel och en fotobok, en middag och väldigt mycket kärlek.

Minnen förevigades i pappersform i en fotobok som beställdes på Önskefoto. Snabb leverans och fin kvalitet.