Tiden försvinner utan rutiner

Jag har insett att på semestern går tiden åt till precis allt annat än det som är planerat. Upplever ni samma sak? Under vardagen då tiden är stenhårt pressad med vardagsbestyr får jag alltid tiden att räcka till. Jag hinner alltid med mina åtagande och tvingas sällan ställa in. Men på semestern. Ett enkelt blogginlägg verkar vara likställt med ansträngningen som krävs för att bestiga Mt Everst. Eller Berlin Marathon. Hur sjukt jobbigt som helst. Det är som om jag har semester-slem i huvudet. Alla dessa projekt och alla tilltänkta inbjudningar rinner ur sanden och jag inser att endast några dagar återstår på den semester som jag en gång betraktade som evighetslång.

Nåja, jag har hur som helst rest land och rike runt, hunnit med att träffa ungefär hälften av alla de jag saknar och gillar, läst en massa bra böcker sett lite film och spenderat heldagar med familjen. Inte fy skam. Och nu återstår några dagar (som jag inte tänker tillägna todo-listan) utan jag tänker ta vara på tiden och ladda inför helgens bröllop.