Släng-slussen

När garderoben en dag svämmade över och den rena tvätten fick ligga vikt på golvet för att hyllplatserna var fulla, införde jag släng-slussen. Kläder jag inte villa göra mig av med men inte kunde slänga. Kläder som behövde lite betänketid. Detta var över tio år sen. Vi blev två personer i min etta och våra 44kvm gjorde garderobsstyrkan helt klart underbemannad. Vi behövde en lösning och släng-slussen kom till vår hjälp. Påsar bars upp på vinden och en säsong senare ner för granskning.

När släng-slussen hämtas ner ska man slänga allt man inte har saknat. Jag mindes faktiskt inte ett endaste plagg som hamnat i slussen. Inte ett enda. Garderoberna var återigen fulla till bristningsgräns och behovet av nya slussar enormt.

I teorin är slängslussen fantastisk. Om man inte öppnar påsen och börjar; men den här… och den här roliga… och tänk när jag hade den här… och den här är ju faktiskt fin… den är ju helt rätt nu…

Ni förstår, i praktiken är släng-slussen helt oduglig för mig. Jag måste hålla mig till reglerna eller uppfinna en ny rensningsdiktatur. En utan kryphål. Har ni några bra tips? För jag kan inte åka till New York med en garderob som ständigt fylls på med nyheter och som samtidigt blandas upp med tio år av sparade gamla rester.