onsdag 9 november 2011

Tiden läker alla sår


Jag önskar verkligen att jag hade haft den här låten den där gången. Den där gången i Polen, när min värld rasade. När allt blev öststatsgrått och mitt brustna hjärta gick itu. The love of my life (dittills) bestämde sig plötsligt att vår saga var över. Taget ur luften gjorde han slut och det kändes som mitt 22åriga liv tog slut. Från rosenrosa till askgrått på en nanosekund.

Jag vandrade runt bland rutiner av det gamla förintelselägret och det enda som jag kunde gråta över var hans beslut. Jag försökte mitt allra bästa att titta på drivorna av barnskor som låg i montrar, men det förskräckliga som hade hänt där kunde inte komma åt mig. Mitt hjärta var upptaget med att grina. Över förlorad kärlek.


Jag grät i timmar. Jag försökte förstå, försökte hitta en logisk förklaring medan mina föräldrar oroade ihjäl sig över sin olyckliga dotter som inte ville kliva ur sängen.

Men tack och lov vände även den vinden. Tiden läker alla sår. Olycklig ungdomskärlek blev tillslut lycklig vuxenkärlek med The love of my life (nutid). Jag tror ändå att mitt krossade hjärta hade läkt aningen fortare om jag bara hade fått älta till den här låten.

7 kommentarer:

  1. Så fint. Skrivet. Skönt med distans till sådant. Och en låt för brustna hjärtan att läka - absolut.

    SvaraRadera
  2. Ja, hade man vetat då att livet går vidare och blir så mycket bättre, så hade dessa sorgliga perioder blivit så mycket enklare ;)

    SvaraRadera
  3. Så sorgligt och så mycket lättare att försöka förstå och komma över något fortare om man hade haft en sån låt, helt säkert. Härligt att man kan hitta kärlek som känns ännu starkare.
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  4. Åhhh din stackare- Ja nog hade den hjälpt, lite ialla fall;) kram Johanna

    SvaraRadera
  5. Ja herregud! Min första stora hjärtesorg kom när jag var 17. Han dumpade mig "out of the blue" och jag grät i två dagar tills min mamma "pratade allvar med mig"... :) Tur att det är dåtid!! :)

    Kram Linda

    SvaraRadera
  6. Oj vad man känner igen sig i dina ord. Ungdomskärleken var ju den allra största ;) Allt var så mycket större och känslorna var så stormiga..

    Tack för din fina kommentar hos mig idag. Jag blir sååå glad när jag lyckas inspirera.. Varje dag dessutom, det är ju inte dåligt ;)

    Ha en skön kommande helg. Kram

    SvaraRadera
  7. Som jag minns det här! Även mitt hjärta fick en törn av din sorg, men så här i efterhand blev verkligen allt till det bättre. Min bästa "gammal kärlek-låt" är "Hjärter Dams sista sång" av Lars Winnerbäck. Stor kram till dig och din fina familj! S

    SvaraRadera